| Sydafrika
år 2000, hur känner människor där för sitt förflutna,
sitt nu och sin framtid? Självklart finns det inte ett svar på
det. Människor har levt åtskilda där under så lång
tid att alla har olika tankar gällande dessa frågor. Under februari
till juni, 2000 var MalinMatilda Allberg i Johannesburg på ett SIDA-stipendium
och talade med åtminstone några av de olika människorna
som bor där gällande dessa ämnen.
Kortfilmen
Passage - long walk to fortune
är hennes subjektiva tolkning av vad hon fick till svar. Johannesburg, Sydafrika - under byggandet av en ny Framtid Vårterminen
2000 spenderade jag på University of the Witwatersrands (Wits) department
of Fine Arts. Jag hade fått ett SIDA-stipendium, genom Bildmuseet
här i Umeå, som innebar ett direktutbyte så att vi var
två elever från Konsthögskolan som for till Johannesburg,
medan två elever från Wits tillbringade samma tid på
konsthögskolan här. Jag tillbringade alltså hela vår
vårtermin (Sydafrikas sensommar och höst) i Sydafrika och vill
här dela med mig av mina upplevelser och tankar till Er. Hoppas Ni
får behållning av det! "How's it!" är en vanlig
hälsning i Sydafrika, som inte innebär att man ska göra
en utläggning om sitt hälsotillstånd, utan istället
bara säga "nice seeing you!", för att undvika undrande
miner... Jag tänkte att jag skulle inleda med lite historia, så
håll till godo. I slutet av 1400-talet rundade Vasco da Gama Afrikas
Sydspets, men ingen tänkte på att man kunde göra något
av Södra Afrika förrän långt senare. Det skulle ta
hela 150 år tills det holländska fartyget "Haarlem"
gick på grund intill nuvarande Kapstaden och blev kvar där
ett halvår. Sjömännen odlade grönsaker och bytte
till sig kött av lokalbefolkningen under dessa månader. Lokalbefolkningens
språk har en massa klickljud, som sjömännen tyckte lät
som "hot", "tot" osv, så därför kallade
sjömännen dem för Hottentotter. Den folkgruppen kallas
även Bushmen, men den politiskt korrekta benämningen idag är
Khoi-san. Nåja, när holländarna väl räddades efter ett halvår så föreslog de till ledningen att det borde byggas en permanent bunkrings-station för förbipasserande fartyg vid Kap. Så 6 april 1652 kom Jan van Ribing, som anses vara Sydafrikas grundare, med tre skepp till Tafel Viken. Där grundades den första bosättningen och man bytte fredligt till sig boskap och annat från "Hottentotterna" under något sekel. Så blev det en massa krig i Europa, så Tafel Viken var engelskt under några år, innan det åter blev Holländskt, men det lämnar jag därhän. Nationalist-partiet införde i alla fall Apartheid 1948 och vid den tiden var det inget konstigt med det. Engelsmännen hade under alla sina år som kolonisatörer behandlat ursprungsbefolkningar på samma vis, men utan att sätta något namn på det. Sedan kom resten av världen på mycket bättre tankegångar, men där har Sydafrika hamnar efter. Det är troligen ett resultat av att de mäktiga hade det så bra att de inte ville ändra sig, medan den stora vita massan levde i ovisshet pga censur osv. När apartheid infördes kallades det också för "de goda grannarnas politik", vilket kan tyckas väldigt missledande idag. Efter att apartheid avskaffades och Nelson Mandela blev president 1994 har Sydafrika blivit ett stort resmål, eftersom det är ett av världens vackraste länder; "få om några platser på jorden har så enastående vyer, storslagna stränder och levande historia", som guideboken skriver. Dessutom har det ju varit i det närmaste helt stängt för turism pga bojkotterna under apartheid-tiden, vilket gjort människor väldigt nyfikna på hur där ser ut. Visst är det sant att Sydafrika är väldigt vackert på sina ställen, men där är också hemskt fattigt och med väldigt hög kriminalitet, vilket gör det väldigt fult, tycker jag. |